Körresa till Skänninge och Vadstena

Hej!
Nu har jag äntligen lagt in några bilder från vår trevliga körresa som vi gjorde i våras. Jag kanske först ska berätta att jag är med i en kör som heter Nova Cantica (som betyder ny sång). Att sjunga i kör är verkligen något att rekommendera. Efter en övning är jag alltid mycket piggare än när jag kom dit - man får verkligen energi av att sjunga.

Vi är en profan kör som tränar ungefär tio gånger per termin och har ungefär fem uppsjungningar per år. De två senaste åren har vi också gjort en körresa. I år gick resan till Vadstena med en mellanlandning i Skänninge där vi medverkade i en gudstjänst i Skänninge kyrka. Det var en fantastisk akustik där. Ni kan läsa mer om resan i bildtexterna nedan.

Framme i Skänninge

Ture Lång på torget i Skänninge.
Ursprungligen var han en staty som stod på torget under medeltiden (inte denna).
Ture Lång är en symbol för rättskipningen i staden.

 Från och med 1990 har denna Ture Lång prytt Skänninge torg under vår och sommar.
Den sex meter höga plåtstatyn väger två ton. Det gick sammanlagt åt 40 liter färg att måla den. (Wikipedia)

På väg in i Vårfrukyrkan i Skänninge för att sjunga upp.

Vårfrukyrkans västportal

... men först måste vi ladda med lite medhavd fika.

Lite historik om kyrkan hämtad från Wikipedia:
När tyska hantverkare kom till staden i slutet av 1200-talet byggde de efter tyskt mönster en egen kyrka.
Den invigdes år 1306, helgad åt jungfru Maria och kallades därför Vårfrukyrkan.
Svenskarna i Skänninge kallade den ”Garpekyrkan”. Garpe var under medeltiden en vanlig beteckning på tyskar.

Vi sjunger upp och akustiken i Vårfrukyrkan var det inget fel på. 

Konserten och gudstjänsten slut, och jag tror att vår sång uppskattades, och vi går ut genom denna vackra gamla dörr.

Det är inte varje dag man ser en sådan här gammal telefonkiosk.
Nu har vi varit kulturella ett tag - dags att dra vidare mot Vadstena.

Framme i Vadstena börjar en del av oss med en tur i örtagården vid Vadstena kloster.

Här botaniserar vi bland örtkryddor, läkeväxter, giftdroger, historiska rosor och prydnadsbuskar.

Grönmynta borde man ha hemma i trädgården, den verkar ju vara bra till det mesta.

Här skymtar den ståtliga Klosterkyrkan som stod klar 1430.
Vadstena Kloster invigdes 1384.
Heliga Birgitta hade själv i detalj bestämt hur kyrkan och klostret skulle se ut och vara organiserat.
Birgitta dog 1373 och fick aldrig se sitt kloster.

Detalj inifrån i Klosterkyrkan

Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige - imponerande.

På väg till restaurangen går vi längs Vätterns strand. Tyvärr var det kallt och blåsigt dagen till ära.

Nu smakade det verkligen gott med mat. Det fanns lite olika rätter att välja på.
Jag åt en kycklingrätt, med banan, curry och mango chutney. Det var mycket smarrigt.

Vi kunde inte låta bli att sjunga lite här också, nu när vi var mätta och goa.

Nu var det dags för en guidad tur i Vadstena kloster och omgivningarna runt omkring. En stor eloge till guiden som var jätteduktig. Det var intressant att lyssna på historian kring verksamheten och byggnaderna.

Klostrets fasad hade mycket att berätta. Från att ha varit ett pampigt kungahus skulle det bli ett anspråkslöst kloster enligt heliga Birgitta. Fönster gjordes mindre, det på den tiden exklusiva teglet skulle döljas med puts och målas grått. Nu har man tagit fram det röda teglet igen. Jag tror att även taket hade sänkts.

I det här rummet med de vackra målningarna fanns Birgittas kvarlevor
Hon dog i Italien men fraktades hem till Sverige 1373.

Vi avslutade dagen i Vadstena med att sjunga i kapitelrummet i Vadstena kloster. Vi sjöng bland annat "En vänlig grönskas rika dräkt" - det var mäktigt! 

Det var en bra avslutning på en trevlig och givande dag! Tack till alla som varit med och ordnat! Vi syns igen till hösten. 

/M